Om stavhopp och hur sporten skiljer sig åt från höjdhopp

Stavhopp är en sport som har sitt ursprung i en strävan att hoppa över hinder med hjälp av en trästav. Idag används dock betydligt mer sofistikerade stavar än så – ofta är de stavar som används av stavhoppare tillverkade i kompositmaterial. Dessa gör stavarna betydligt lättare än de som tidigare har använts vilka var tillverkade i andra material. Se vidare på https://www.stavhopp.nu/.

Likheter och skillnader mellan denna sport och höjdhopp

Precis som i höjdhopp handlar denna sport om att hoppa så högt som möjligt. Även här ska hopparen ta sig över en ribba, men till skillnad från andra hoppgrenar används alltså en stav som redskap av hopparen. Denna gör det möjligt att hoppa betydligt högre – världsrekordet i höjdhopp är 2,45 meter medan det aktuella världsrekordet för stavhopp är på hela 6,21 meter!

Det finns dock även vissa likheter mellan de bägge sporterna, såsom att:

• bägge sporterna går ut på att hoppa så högt som möjligt
• varje hoppare kan välja vilken höjd denne vill gå in på i en tävling
• hopparna har tre hopp på sig att klara respektive höjd.

Stavhopp har sitt ursprung i en tävlan att hoppa över hinder med en stav

Ursprunget till stavhopp är en tävlan i att hoppa över ett hinder med hjälp av en stav. Hindret kunde till exempel utgöras av en flod eller ett staket. Till sin hjälp hade hopparen då en trästav och vid den här tidpunkten hoppade man faktiskt inte mycket mer än två-tre meter som högst. Med tiden kom stavarna att bytas ut mot mer elastiska sådana i andra material, och sporten blev dessutom en OS-gren. Då dröjde det inte särskilt länge innan hopparna började nå höjder på över fyra meter.

Idag används alltså inte längre trästavar av dem som tävlar i sporten. Istället används stavar i kompositmaterial såsom kolfiber eller glasfiber. Detta gör det möjligt för hopparna att hoppa betydligt högre. Detta till trots är det inte särskilt ofta som hopparna lyckas nå höjder på över sex meter. Så är endast fallet då hopparen lyckas utnyttja den fulla potentialen av stavens material samt sin extraordinära fysiska förmåga. Först då är det möjligt att nå höjder som till exempel svensken Armand Duplantis fantastiska världsrekord på 6,21 meter.